Jag har slutat att fundera över min existens, jag funderar mer och mer sällan i alla fall och det borde betyda något. Jag har alltid känt mig utanför, utanför allt som allmänheten kallar normalt. Jag har aldrig förstått vad jag gör här. Delar av mig förstår fortfarande inte och även fast att är under kontroll så har jag fortfarande problem med min sömn.

Jag har fattat att min sömnlöshet inte triggas av hur jag mår, att må dåligt skulle vara anledningen. Jag tror att det egentligen inte alls är så komplicerat ens. Min sömnlöshet triggas igång mest av mina egna rastlösa tankar. Jag älskar att vara uppe på natten. Jag älskar att vandra omkring på stadens tomma gator. Älskar att sitta vid torget, bara jag och musiken.

Det gör mig lugn och det ger mig tid att finna ro på insidan av min bleka hud. På senare tid har jag försökt acceptera mitt förflutna, för vad kan jag göra mer än just det? Att traggla och bli nostalgisk kan vi alla behöva ibland. Det gäller att sätta gränser för sig själv bara. Annars är risken stor att det förflutnas käftar äter upp oss levande. Allt vi vill är ju att minnas, skratta och känna tacksamhet.

Jag har gjort många fel i mitt liv, men jag har lärt mig av dom alla. Dom har ju format mig till den jag är idag... Idag är jag förbannat bra. Jag försöker ställa upp för alla som behöver en hjälpande hand och jag försöker vara en förebild.

Jag är väl medveten om hur helvetet ser ut och jag tänker inte ta mig dit igen, om jag ändå skulle falla så vet jag exakt hur jag tar mig därifrån.. Det är jag stolt över. Jag är glad, positiv och jag kämpar på framåt mer än någonsin förr. Jag är på god väg att ordna upp det jag råkat ut för.

Inga genvägar denna gången.
Jag känner till alla vägar häromkring och jag må ha bränt mina broar på vägarna här. Men jag har kunskapen att det aldrig är försent att återuppbygga det man förstört. Mirakel händer hela tiden runt omkring oss men oftast blinkar vi just i dom ögonblicken när vi borde stirra som mest.

Jag är så full av energi, tankar och kärlek, jag känner på mig att det är just dom egenskaperna som gör mig till den jag är. Tre otroligt viktiga egenskaper. Jag hoppas att jag på något vis kan hitta ett sätt att möta er alla en vacker dag, att ni då kommer förstå vem jag är och vad jag gör här.

Än är jag inte riktigt säker men jag är på väldigt god väg. Så fort jag löst gåtan så ska jag dela med mig. Vi lever och vi lever nu. Tiden går och den väntar inte på någon. Lev ut varje dag. Ta hand om dom ni tycker om. Vad nöjda och glada över resan ni gjort hittills. En vacker dag är allt det roliga slut, så passa på när ni har chansen.

Nu är vi positiva tillsammans och kämpar vidare som ett team. Det finns inga fördelar i att vara sura på varandra. Skapa tillfällen av försoning innan det är försent.

Livet är kort och livet är skört. Gör vad ni kan för att skapa fina och glada nostalgiresor! Vi är alla förbannat bra.

Tack för att ni låter mig vara den jag är och förlåt för de gånger jag ställt till det. Jag är bara en vanlig människa som varit ute på en resa. En resadär jag lärt mig mycket.

Älska mig så älskar jag er tillbaka.
Kärlek utan gränser!

// C.S