Ännu en dag har passerat och jag håller fortfarande huvudet ovanför vattenytan.

Idag var jag på vuxenpsyk och det gick kanske inte exakt så som jag hade tänkt mig eftersom min läkare har semester så är det inte en fråga om medicinering innan han kommer tillbaka, har fått tid i början av Augusti och för att det ska gå så smidigt som möjligt fram tills dess så har jag fått en kontakt som jag ska gå till en gång i veckan. Jag pratade ut idag, om precis allt som ligger innanför min kropp och det var kämpigt men det gick till slut.

 

Sen har jag varit ute på vift med min älskade broder Fredrik. Vi körde ett par km, käkade mat med Tjäder och avslutade allt med att åka en runda med Johan och Emelie i deras träbåt, det är något speciellt med havet. Det är så stort och det finns ännu så otroligt mycket som ligger dolt under ytan.

 

Jag har börjat lyssna på musik som jag vanligtvis inte lyssnar på. Av några olika anledningar men den största är att allt jag brukar lyssna på relaterar jag till något. Ny musik innebär att det inte finns några direkta minnen eller känslor knutna. Ibland är det kämpigt, oftast på kvällarna och nätterna. Jag sovar inte så bra ännu men jag gör mitt bästa för att ta mig från en dag till en annan.

 

Jag skulle tvättat imorse men jag lyckades inte ta mig upp i tid. Det gör faktiskt inte så mycket, det fanns annat viktigt som jag kunde göra istället, för att liksom gottgöra mig själv på nått vis.

 

Detta är tredje kvällen i rad som jag sitter ute på min balkong, med ett stearinljus tänt och en flaska saft jämte mig. Jag försöker njuta så mycket som möjligt av det då det inte lär bli långvarigt. Det har varit lite körigt med skjuts och hjälp till att flytta men det ska lösa sig inom kort, jag jobbar på det men det är svårt, människor har ju annat och göra också och det kan man ju förstå nu när det är semestertider och fint väder. Sen är det väl så att jag kanske inte riktigt är redo att flytta allt ännu, det är en process som får ta den tid det tar.

 

Annars går tiden relativt snabbt. Även om jag hela tiden går runt och önskar att telefonen ska ringa så måste jag ändå på något sätt hitta på saker att sysselsätta mig med, annars har man ju inte så mycket och säga när man väl gläds åt att det ringer och man svarar. Jag saknar så otroligt mycket men jag får sakna på avstånd. För det är så det är bestämt och även om det ibland kan kännas otroligt tungt så känns det samtidigt bra eftersom att jag lovat att vara tyst. Allt handlar inte om mig. Det är det jag kommit på nu och det är det jag måste vänja av mig från.

 

Imorgon är det rep som gäller, imorgon kväll då alltså. På dagen måste jag försöka få lite saker härifrån men det beror på om jag hittar någon som kan hjälpa mig en timme eller två. Annars får jag försöka göra något annat meningsfullt. Jag ska försöka lägga mig tidigare ikväll, det är så svårt när det tar så lång tid för mig att somna. Funderar på att gå ner till Mcdonalds och ta något litet bara. Även om dagarna ser ut ungefär likadant nu så tror jag att det är bra för att få en rutin på mitt liv. Jag kan bara planera och försöka göra det som går, i Augusti drar allt igång igen och allt går tillbaka till "normalläge".

 

Jag vet vad jag kämpar mot och det känns bra.

 

Annars är det inte mycket mer planerat. På Fredag följer jag förhoppningsvis med Karl till Lund för att hämta lite saker där. Sen efter det blir det ut på hemligt uppdrag. Kan bli fantastiskt! På Lördag gifter sig vår allas Karl Eriksson med sin livs kärlek och det är fint. Jävligt fint..

 

Nu bär det av till Mcdonalds!

 

Kram

 

// Charlie