Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Jag har haft brist på tankar.
Jag försöker anpassa mig till det nya livet så gott det går.
Det är tomt, men jag överlever i alla fall.
Det är alltid värst i början, innan man liksom kommer till insikt.
Men nu gäller det att hitta sig själv och samtidigt behålla det som på något sätt redan är jag.

Man får aldrig glömma bort att leva livet även fast man kanske är på botten.
Man får aldrig tillbaka förlorad tid och har man tur så inser man det innan det är försent.

Jag kämpar framåt nu. Våren är sakta påväg. Fritidsledarutbildning till hösten möjligtvis
och fram tills dess har vi en sommar som ska fyllas till max!


Adjöken!